Sammanfattning

Hur kopplar vi paragrafer och lagtexter till processer, roller och IT? I det här avsnittet kliver Patrik och Lena in i Prime Archs regeldimension. Lena förklarar de fem nivåerna som hjälper oss att strukturera juridiken – från breda regelområden ner till konkreta regelvillkor. Med Förordningen (2023:44) för Utbetalningsmyndigheten som exempel visar de hur juridiken blir hanterbar och relevant för både arkitekter, utvecklare och verksamhet. Ett måste för dig som vill förstå hur compliance och verksamhetsmodellering hänger ihop på riktigt. Avsnittet avslutas med en teaser inför nästa ämne: Kunddimensionen och kundresor.

Transkript

Välkommen tillbaka till Prime Arch-podden! Jag heter Patrik Hallén – och idag kliver vi in i en helt ny dimension: Regeldimensionen. Och med mig har jag som vanligt Lena – vår EA-teamledare. Lena, vad ska vi prata om idag?

Idag handlar det om regler. Och ja, Patrik – jag vet att många får lite huvudvärk när de hör ord som lagtext, paragrafer och juridik. Men jag lovar – det här är både begripligt och superviktigt. För ska vi kunna koppla lagar till verksamheten, processerna och systemen, så måste vi förstå hur regler är uppbyggda. Det är därför vi har regeldimensionen i Prime Arch.

Och hur tänker vi där? Har vi några fasta nivåer som vi följer?

Absolut! I Prime Arch pratar vi om fem nivåer som vanligt när vi strukturerar juridiken: Nivå 1 – Regelområde – det stora temat, som t.ex. socialförsäkring, miljölagstiftning eller myndighetsstyrning. Nivå 2 – Regelgrupp – en specifik lag eller förordning, t.ex. Förvaltningslagen eller en myndighetsinstruktion. Nivå 3 – Regel – här bryter vi ner regelgruppen i kapitel eller större paragrafindelningar. Nivå 4 – Regelkomponent – enskilda paragrafer som vi ofta ger en funktionsbaserad rubrik. Nivå 5 – Regelvillkor – det allra mest konkreta: en mening eller punkt ur en paragraf som berättar exakt vad som gäller. Så vi går alltså från brett regelområde ner till exakt vad någon får eller inte får göra.

Och är det här något ni har hittat på själva?

Nej, verkligen inte! Mycket av det här kommer från hur t.ex. Wikipedia beskriver en lagtext. Där hittar vi precis den här typen av struktur: lag – kapitel – paragrafer – stycken – punkter. Vi har också hämtat inspiration från metoder som COMPROSE. De börjar inte från lagtext, utan från Policy – och bryter sedan ner hela vägen till hur enstaka arbetsmoment ska genomföras. Det är exakt det vi också gör i Prime Arch. Regeldimensionen är vår bro mellan juridiken och verksamhetsmodellen.

Jag älskar det här. Men jag tycker vi gör det konkret. Kan du visa hur det skulle se ut för Utbetalningsmyndigheten?

Absolut. Låt oss ta Förordningen (2023:461) med instruktion för Utbetalningsmyndigheten. Så här kan vi placera in den i vår femnivå-hierarki: Regelområde (Nivå 1): Styrning och organisation av myndigheter. Regelgrupp (Nivå 2): Förordningen (2023:44) med instruktion för Utbetalningsmyndigheten. Regel (Nivå 3): Kapitel 1 – Myndighetens uppgifter. Regelkomponent (Nivå 4): Paragraf 1: Myndighetens uppgift. Regelvillkor (Nivå 5): “Utbetalningsmyndigheten har till uppgift att besluta om och betala ut ekonomiskt stöd som beslutas av regeringen eller av en förvaltningsmyndighet.”

Och varför behöver vi bry oss om det här i vår modellering?

Därför att alla delar av verksamheten måste följa regler. Titta på medlemmarna i vårt EA-team: Erik, verksamhetsarkitekten, vill koppla reglerna till förmågorna – så vi kan visa var lagkraven träffar verksamheten. Anna, verksamhetsutvecklaren, behöver veta vilka regler som styr handläggningen, så hon kan förbättra arbetsflöden utan att bryta lagen. Johan, konsulten, måste se vilka IT-system som behöver hantera vilken regel, så att systemen stöder lagen korrekt. Och jag själv, Lena, som EA-teamledare, måste kunna visa vilka regler som styr vilka delar av verksamheten, och kunna koppla dem till processer, roller och information.

Så man kan säga att regler är som kravställningens grundmur?

Exakt. Utan reglerna har vi inga spelregler för hur verksamheten ska fungera. Och om vi inte kopplar ner reglerna på detaljerad nivå – ja, då blir det omöjligt att bygga compliance eller att automatisera kontroller i våra system. Men – vi behöver inte alltid gå ända ner på nivå 5. Det viktiga är att veta: Vilka lagar, förordningar och interna policies är det som gäller? Och vilka regler är det som styr vad vi gör, och hur vi gör det? Genom att identifiera reglerna på nivå 3 till en början har vi kommit tillräckligt långt för att planera för hur de ska implementeras i verksamheten.

Det här gör ju regeldimensionen till en nyckel för att koppla lagar till verksamhet och IT. Och Prime Arch ger oss en tydlig struktur – från stora regelområden ända ner till exakta regelvillkor. Grymt Lena. Och nästa gång – då lämnar vi juridiken och går över till Kund-dimensionen. Där ska vi prata om kundgrupper, och deras resor genom olika stadier i relationen med Utbetalningsmyndigheten. Så häng med – och välkommen tillbaka till Prime Arch-podden!

Länkar

🎧 Lyssna på Spotify
📱 Öppna i Prime Arch-appen

Förordning (2023:461) med instruktion för Utbetalningsmyndigheten

Regeldimensionen

Metaobjekt:

• Regelområde (nivå 1)
• Regelgrupp (nivå 2)
• Regel (nivå 3)
• Regelkomponent (nivå 4)
• Regelvillkor (nivå 5)