Holistisk utgångspunkt

Publicerad den 2021-08-17
Patrik Hallen


Problemställning

Theseus-skeppet är ett klassiskt filosofiskt problem som handlar om identitet. Det finns mycket skrivet i ämnet men i korthet kan man sammanfatta det enligt följande:

  • Du har ett skepp som är byggt av plankor.
  • Du byter ut en planka mot en ny, i övrigt är skeppet oförändrat.

Redan i detta skede ställde sig den grekiske filosofen Plutarchos om det var samma skepp eller ett nytt. 

Anmärkning: de flesta säger i det här läget att det är samma skepp.

  • Du fortsätter att byta ut plankor tills alla plankor är utbytta till nya på hela skeppet.  

Nu är frågan: är det fortfarande samma skepp, trots att samtliga plankor bytts ut?

Filosofen Thomas Hobbes gav problemet en extra dimension. Han föreslog att man skulle ta alla de plankor som bytts ut och sätta ihop dem till ett exakt likadant skepp som det ursprungliga. Nu har vi två skepp: det ursprungliga skeppet som nu helt består av nya plankor, och det nya skeppet som består av alla gamla plankor från det ursprungliga skeppet.

Vilket skepp är egentligen det "riktiga" skeppet? 

Holism eller Reduktionism?

Svaret ligger i frågan om identitet: Vad är det som definierar ett objekt?

En filosofisk skola menar att det är delarna som utgör helheten utifrån en så kallad reduktionistisk utgångspunkt. En annan skola menar att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext. Detta betraktelsesätt benämns holism eller helhetssyn.

Läs mer:

Prime Archs principer och antaganden

En kort blick på hur Prime Arch definierar Princip och Antagande som två metaobjekt:



Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av Theseus-skeppet baseras Prime Arch på två principer som blir vägledande för att formulera de antaganden som utgör grunden för Prime Archs syn på förändring över tid.



Dessa bägge principer leder till följande antaganden:

Identiteten definieras av dess helhet

  • Ett objekts identitet definieras av dess helhet, inklusive dess omgivning.
  • Ett objekt beskrivs av en dimension (komposition), men relaterar till flera dimensioner (omgivning).
  • Om man byter ut objektets alla delar (komposition) är det fortfarande samma objekt.
  • Om man byter ut tillräckligt många saker i omgivningen kan det bli ett nytt objekt, trots att alla delar i objektet är oförändrade. Exakt när det blir ett nytt objekt är subjektivt.

Framtiden planeras med typobjekt

  • Planeringen av ett objekt i framtiden sker separat då omgivningen är okänd.

Nuläge och målläge är relativa

  • Det finns två platåer som är relativa: Nuläge och Målläge.

Etapplägen är absoluta

  • Mellan nuläge och målläge definieras absoluta platåer som kallas etapplägen.
  • Nuläget är alltid nu, vilket innebär att etapplägen kommer att bli nulägen när tiden går.
  • Målläget är alltid cirka 10 år bort och kan ses linjera med visionen som inte heller den kan uppnås.

​Länkar