Implementering handlar i korthet om att förverkliga en planerad förändring. Denna förändring kan ses som en vandring i vildmarken. Det finns flera frågor vi ställer oss i samband med att vi ska ut och vandra. Vi behöver planera för var vi ska slå läger och bestämma NÄR vi ska vara framme.
Nästa fråga är VAD vi ska ta med oss. I bilden nedan finns kängor och en termos och dessa är ju saker som hjälper oss att ta oss fram, men i bilden ser vi även en fullpackad ryggsäck. Det är alla dessa saker som ligger i ryggsäcken som ska förflyttas och som vi förväntar oss ska finnas med när vi kommer fram till lägret.
Den tredje frågan vi ställer oss är HUR vi ska ta oss dit. En vandring i vildmarken där vi ska bära på ryggsäckar kräver en arbetsinsats.
När vi sätter ihop dessa tre koncept: lägret, packningen och vandringen i en bild så ser vi även de tre metaobjekten från Archimate som är centrala för implementering (läs gärna mer om analysen i artikeln Archimate Implementering och Prime Arch) och hur dessa kan översättas till vår metafor:
Platå används för att representera lägret, både det läger där vi befinner oss idag och det läger där vi planerar att befinna oss imorgon.
Leverabeln representerar den packning som vi ska bära med oss.
Arbetspaketet representerar de aktiviteter som vi behöver genomföra för att förflytta packningen från lägret idag till lägret imorgon.
Vi ser även ett objekt till - gapet.
Gapet beskriver skillnaden mellan de bägge lägren, och översatt till verksamhetsarkitektur: skillnaden mellan dagens arkitektur och en planerad specifik arkitektur längre fram i tiden.
Leverabel, Arbetspaket och Platå utgör således de tre metaobjekten i Prime Arch Core, där vi har förenklat ramverket och tagit bort alla nivåspecifika objekt.
Vi ser att Leverabel sträcker sig över alla fem nivåerna, medan arbetspaketet bara täcker tre nivåer. Platån, den täcker enbart nivå 2. För den som undrar hur det kan komma sig, så reder vi ut detta i analysen av de agila utvecklingsramverken: SAFe, Scrum och Atlassian.